jowhaina.

Det slår mig jämt och ständigt, hur det pendlande folket egentligen ser ut. De har en säregen stil. Speciellt den röda tanten som alltid åker med tåget vid ett eller vid tre, hon har färgat eldrött hår, långa orangeröda naglar, en röd ring, röda glasögon och stora örhängen med röda stenar. kan man annat än att dra slutsatsen att hon verkligen tycker om rött? Sen finns det en kille som jämt sitter i mittgången  mellan hässleholm och älmhult och ser ut att mest hata folk, lite skäggig isblå ögon och skateskor. Mja inte min stil där heller. Sen har vi den väne mannen med klumpfötterna som det mest är synd om egentligen, jag tycker bara han är lite läskig som snyter sig öppet och sedan tittar på det.  Och så finns det alla arbetarna på Ikea, alla ser lite speciella lite för mycket färg och lite för viktiga för att le. Sist men inte minst har vi ju allas vår Janne som numera är rikskänd som Rolingstones Janne eller Mick JaggerJanne genom 100 höjdare. Han är vår lokalkändis. Men det finns ju otaliga stammisar till men det är sådana som jag inte har lagt märke till ännu..

Vad svarar Johanna på det? Mja jag skulle inte tro det. Jag har gått en vecka i skolan och är redan trött på läxorna. Vi har som uppift i Grafisk kommunikation att göra en färglärobok och omslaget ska vara klart nästa vecka. Jag jublar (paus) Not! Och inte nog med det jag blir så trött på Sj, tågen är sena och det är puckon som drar i nödbromsen och inte nog med det så måste jag fixa en bild som jag kan i  buss/tågkortsgrejen. Ick. Jag tror jag ska sluta skriva nu innan hela omvärlden uppfattar mig som en bitterkärring. Jag kan dock påpeka att jag idag spenderade 15 kr på M&M's att ha till mitt omslag, och att jag antagligen inte får ett godnatt från "you know who" idag. Det suger.
J.

Jag vet själv hur tråkigt jag tycker det är när människor lägger upp texter till låtar de tycker är bra. Men denna måste bara upp, dels för att den stämmer in så bra på mig och en viss person. En person som jag tyckte/tycker om jätte mycket och som jag saknar. Jag hoppas du känner dig träffad om du skulle läsa detta.

The cardigans-communication


For 27 years I?ve been trying to believe and confide in
Different people I?ve found.
Some of them got closer than others
And someone wouldn?t even bother and then you came around
I didn?t really know what to call you, you didn?t know me at all
But I was happy to explain.
I never really knew how to move you
So I tried to intrude through the little holes in your veins
And I saw you
But that?s not an invitation
That?s all I get
If this is communication
I disconnect
I?ve seen you, I know you
But I don?t know
How to connect, so I disconnect

You always seem to know where to find me and I?m still here behind you
In the corner of your eye.
I?ll never really learn how to love you
But I know that I love you through the hole in the sky.

Where I see you
And that?s not an invitation
That?s all I get
If this is communication
I disconnect
I?ve seen you, I know you
But I don?t know
How to connect, so I disconnect

Well this is an invitation
It?s not a threat
If you want communication
That?s what you get
I?m talking and talking
But I don?t know
How to connect
And I hold a record for being patient
With your kind of hesitation
I need you, you want me
But I don?t know
How to connect, so I disconnect
I disconnect.

Gårdagens mms var lätt det bästa på länge. Det föreställde (tro det eller ej) Stefan Rosén allas vår naturkunskaps lärare. Älskad av vissa hatad av andra, dock älskad av mig. Bilden föreställde Stefan i en vad jag skulle vilja kalla en gudinne pose väldigt sexigt då med andra ord. Han sitter med ena benet uppe på katedern och lutar armbågen lite lätt förföriskt mot benet. ÅH vilken pose! Efter att ha smält bilden och lugnat ner mig en smula så bestämde jag mig för att sova, det var ju trots allt vår sista sovmorgon idag, visst är det tragiskt att sommarlovet ska gå så snabbt. Men jag kunde inte ha spenderat dagen bättre än på väla där mamma gjorde ett nöje av att gå in i sminkbutikerna och fråga om råd för att sedan komma ut med en burkar med tester. Hon är ju trots allt liiiite snål när det gäller sånt. Men jag beundrar henne så vill jag med kunna göra utan att vara påträngande eller allt för pinsam. Jag tänker inte rabbla upp eller lägga upp bilder på det jag har köpt då jag anser det liiiite tramsigt. Men sov lugnt och vi ses i skolan imorgon, det ska bli spännande att se de nya ettorna och för oss klackmaffian att se hur många som hatar oss i år.

/J

Äntligen kan jag luta mig tillbaka och bli en normal männsika igen. Jag slipper umgås med min tekopp och jag slipper ha konstanta påsar under ögonen. Nu är matten tentad men hur det gick är en annan historia, jag kan ju villigt erkänna att jag kände mig lite malplacerad bland alla "skanky" ettor ( ni vet de stora med fladder fladder) som tentade ma A det var nog Anna dahl och jag som var de mest normala. I natt blev det inte mycket till sömn nervös som jag var somnade jag nog runt 02 tiden. Jag masade mig sedan upp för att ta bussen 07.10 som uppenbarligen inte går vid 07.10 längre utan runt halv 8. jag måste kolla upp det där för det är lite skumt. Sen väl i Älmhult på bussen vid hållplatsen wallins så pajar bussen. Jag får därför powerwalka som aldrig förr till Folkets hus. Jag har alltså inte bara pluggat röven av mig jag har också gått röven av mig så därför återstår nu ingen som helst rumpa på mig, sorgligt nog. Ännu en gång kände jag mig malplacerad då det var 5 killar som såg ut at gå fordon allihopa, kristoffer ( i gamla paralellklassen, allmän tönt som trots det har flickvän) dotty och jag som gjorde provet. Det gick bra jag klarade det och nu ska jag njuta av min imorgon sista sommarlovsdag.

En av anledningarna till att jag inte är så förtjust i just torsdagarna är att man familj har beslutat att det är våra städdagar, jag kan inte på påstå att jag gillade det innan öland och jag tycker defenitivt inte om det mer nu. Städa två timmar varannan kväll för att sedan få klagomål nästa dag är inte min grej. Min grej är att fuskstäda som min mor så fint uttrycker det, det är antagligen så min lägenhet kommer att vara städad senare, om det inte råkar vara så att jag lyckas få tag i en extremt städsugen man, ni kan ju kontakta mig om ni känner er träffade.
Nu åter till moppen och trasan!
/J

Visst är det underbart skönt att vakna av att man har ont i magen mitt i natten. Det var längesedan jag kände sådana kramper, jag vill inte ens tänka på hur det känns att föda barn, man borde egentligen passa på nu, det är ju ändå nu som kroppen är anpassad (sägs det). Men först så måste man ju hitta en lämplig man och mr romance bor ju trots allt i USA. Man borde hitta någon lite närmare kanske.Fast vid närmare eftertanke så är det inte så lockande att pressa ut en vattenmelon på något eller några kilon. USCH! På tal om småttingar så hämtade jag och mamma fotorullarna vi lämnade in förra veckan, där fanns många roliga bilder, bla från när vi slutade nian, när jag sjöng på sam's i Helsingborg och fjällenresan 05. Visst har vi förändrats och tur är väl det, vem vill se ut som när man var femton? Jag får väl scanna in dem och skicka runt dem till de drabbade EHRM Emma och Linda och Resten av forna 9e. haha.
/J.

Igår kom Frida hit en sväng och lämnade bilderna från öland. Oj vad många det blev, alla minnena kommer tillbaka festerna och jobbet. Sen tog vi oss ner till prästängen där ekogänget spelade volleyboll, i sina små badbrallor. Efter några timmar där hade vi blivit lagom varma och svettiga så vi tog vårt pick och pack och gick hem och slängde oss i polen (eftersom vattnet i osbysjön inte är det skönaste) Efter badet blev det "photoshoot" som vanligt när frida har med sig sin bäbis och sedan blev det dags att följe Frida till bussen, och när vi kom ner till byn det var då dramat började. Vi går förbi en alkis som säger något som vi ignorerar, han följer efter oss till bankomaten och skriker "idioter" efter oss, vi går bort till stationen och hoppas att han inte kommer men ack så fel vi har, efter 5 min kommer han fram raglandes och säger att det är hans soffa vi sitter på och att vi ska flytta oss, vi sitter kvar och han går bort. För att komma tillbaka igen och fråga om vi är snorungar, jag nickar och han säger att han allt ska göra oss vuxna. Vad fasen menar han med det?? att han ska våldta oss eller? jag funderade seriöst på om han skulle börja tvångskyssa mig för han var aningens nära. Vi går därifrån och Frida föreslår att  vi ska ringa andy, han bor ju trots allt nära och han kan slåss. När andy kommer till vår undsättning så har ju fyllot naturligtvis slocknat vid bokhandeln och vi kan lugnt följa Frida till bussen.  Efter ett tag ringer mamma och säger att strömmen är borta så det var till att knalla hem till ett mörkt hus utan sin dagliga dos av "you know who".
/J.

Så drar den äntligen igång, vår lilla "red combi tour summer 07" Nu är det frukost som hängrar sen ett stop hos Linda och ett hos emma och sen Göteborg.
/J.