jowhaina.

Jag vet att jag är urkass på att skriva för tillfället, men ni vet när man skriver hela dagarna i ända så är man inte så sugen på att skriva när man kommer hem. Idag skrev vi klart vår uppsats rent textproduktionsmässigt. Nu återstår småpillande och genomläsningar och imorgon ska den mailas till vår handledare för genomläsning. Just nu känns det som att små små stenar lyfts från mina axlar för varje dag som går. Nu är det bara packning och sånt som gnager i skallen. Jag är ganska säker på att det kommer att gå bra det med.

Åh vad jag har älskat den här helgen. Den har varit så välkommen. Jag har spenderat den med att inte göra något vettigt alls. Jag har solat i gröngräset med böcker som sällskap, tagit långa promenader och tittat på film på kvällarna. Imorgon återvänder jag till verkligheten igen. Då tar vi tag i analysen en gång för alla och på onsdag borde vi kunna skriva diskussion. Snart är vi där.

Jag känner mig så totalt maktlös, tiden bara rinner på och det enda jag kan göra är att följa med. Uppsatsen tar verkligen all energi från mig just  nu, Jag orkar inte riktigt gör mer än att gå till biblioteket skriva i typ fem timmar, gå hem, springa eller gå en promenad och laga mat. Sen är jag död. Jag längtar tills den är färdig och mitt sociala liv kan börja igen. I och för sig så träffar jag ju sara varje dag och det är kul men ni vet, kunna grilla eller ta ett glas vin spontant utan att behöva tänka på att man ska upp och skriva vareviga dag. Jag peppar med beyoncés nya och inser att vi tjejer vi klarar allt.

Nu är det bara en månad kvar till flyttlasset går till norrköping och vi får flytta in på saltängsgatan. Jag planerar i mitt huvud men blir samtidigt misstänksam mot min hjärna, var det verkligen så stort och ljust som jag minns det. Vilka färger kommer kaklet i badrummet och köket att ha? Kommer jag att hitta den perfekta schänken att ha tvn på? Allt löser sig och hur stort det är i verkligheten får vi se om precis en månad.

Valborg kom och gick men bjöd på fint väder och ett fint kalas. David fyllde 28 och anders hade också fyllt så herrarna bjöd in på en gemensam födelsedags/valborgs fest. Hela lilla stugan på långviksvägen fylldes och det blev både dans och födelsedagssång fram till småtimmarna. Det var ganska storga kontraster från förra årets firande i lund men jag kan nog påstå att detta passade bättre. Valborg har aldrig varit någon favorithögtid för mig men gör man det till ett kalas så fungerar det fint.

Jag har funderat länge, verkligen superlänge på att skaffa en tatuering. Problemet är det att jag är otroligt kräsen och vill ha något som jag verkligen står för och kan leva med hela mitt liv. Jag har hittat den perfekta tatueringen med det perfekta budskapet, nu ska jag bara få med min syster på det hela så är det klart. I'm excited.

Jag sitter och tittar tillbaka i arkivet och slås av hur snabbt tiden egentligen går. Vid den här tiden förra året hade det redan varit påsk och vi satt ute och grillade och drack sangria stup i kvarten. I år har jag precis plockat undan vinterjackorna och nu börjar jag förberade mig för att flytta. Det känns konstigt och lite vemodigt att de här tre åren har gått så himla fort. Jag har utvecklats och mognat något enormt och jag har lärt mig att skilja på riktiga vänner och vänner som man trodde att man kände men som släpper taget. Imorgon åker jag hem på påsklov och det ska bli så skönt att bara vara och umgås med mina nära och kära.

Idag har jag verkligen inte vaknat på rätt sida. Det kan ha något att gör med den nattliga incidenten då min granne ovanför prat-skrek svordomar och annat opassande för sig själv och hoppade i golvet dvs mitt tak jag bör kanske nämna att klockan var 02.30 när detta hände. Efter som jag vaknade skrek han ganska högt och jag kunde ju inte somna om. När jag hade lyssnat igenom ett feist album så gav han sig och jag kunde somna då var klockan 03.30. Jag jublar.

Det känns i efterhand inte så bra att gå på uppsatshandledning med huvudvärk och svindel, men vad ska man göra? det är ju ingen som gör jobbet åt en. Det känns under omständigheterna ganska bra faktiskt, det går framåt, vår handledare är nöjd med vårt upplägg och tror att vi kommer klara det här galant. Jag önskar dock att vi hade varit lika självsäkra. Nu är det bedrest som gäller för mig men jag tar lite nytta med mig samtidigt, jag ska plöja dessa två underbaringarna om Bildanalys.

Efter en sjukt stressig gårdag så vaknade jag av ett telefonsamtal som bekräftade att jag hade fått sommarjobbet som jag var på intervju för. Efter det kände jag en välbekant huvudvärk komma smygandes, och just nu börjar det ta i. Jag ska klä på mig och ge mig bort till maxi och apoteket och inhandla eeze och sedan ska jag bädda ner mig med en bra bok eller en film igen. Jag får skylla mig själv för jag vet ju att detta händer varje gång jag stressar som en idiot.

Nu är lägenheten piffad och klar, man skulle kunna säga att jag har gjort allt för att den ska visas från sin bästa sida. Kaffedoften finns där, ett doftljus har vart tänt och snart kommer det lukta nytvättat. Om en timme har jag visning för en tjej som ringde igår. Tydligen har KH lämnat ut fel nummer så de som är intresserade av lägenheten ringer hem till min mamma, underbart. Efter visningen är det dags för step, jag tror minsann att jag är redo för att köra på det högsta nu.