jowhaina.

När klockan visade 16.30 stod jag och Hermie beredda för avfart. Vi cyklade gata upp och gata ner och så var vi framme vid Norra Långgatan. Jag parkerade min hjärtevän och gick in genom porten och upp för trapporna, ringde på dörren och då öppnade han. Mannen. En karl på 30 bast med snusläpp. Redan då ville jag vända mig om och springa ner för alla trapporna igen. Men jag tog mig samman och hälsade fint. Lägenheten där rummet fanns var fin och rummet var fint men att dela bostad med en man som inte ens är min pojkvän känns lite udda. Speciellt när han förklarade att hans sambo höll på att flytta ut och det var därför han hyrde ut rummet. Man börjar ju undra om han är ute efter ett sorts substitut med tanke på att det stod "en rökfri tjej" i annonsen. Jag hade då aldrig klarat av att bo där jag klarar ju för tusan inte av att fisa framför nils hur skulle jag då kunna vara mitt egentligen ganska äckliga jag framför en ganska äcklig karl. Nej jag menar väl det. Någon måtta får det vara.