Una Siesta porfavor!

Vilken helg det har varit. Det har varit sjukt underbart kul. Så kul att jag har tappat bort min röst, jag tror att Håkan Hellström tog med den till Göteborg för lagom till fredagskvällens slut så var den spårlöst försvunnen. Inte nog med att rösten försvann jag har dansat mig svettig ett antal gånger skrikit med på grov skånska till det snurrar i min skalle, druckit vin, träffat Caroline, Martina och Anton, skrattat så jag har fått ont i magen och sist men inte minst har jag insett hur mycket jag älskar att leva. Mina vänner är änglar och min pojkvän är bäst. Thank you!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback